JOLOSÄLLSKAPET
JOLO, Jan OLOF Olsson
VÄLKOMMEN TILL JOLOSÄLLSKAPETS HEMSIDA
Jan Olof Olsson, Jolo, var mellan 1945 och 1974 journalist vid Dagens Nyheter. Under signaturen Jolo blev han en älskad kåsör, men skrev all möjlig slags journalistik. Jolo var också författare till ett fyrtiotal böcker.
Iakttagaren Jolo
Man har talat om ”iakttagaren Jolo” och då syftat på hans öga för udda men ändå karaktäristiska detaljer samt hans talang för litterär gestaltning. En specialitet var de kulturhistoriska skildringarna.
Ett litterärt samfund
Jolosällskapet är ett litterärt samfund tillägnat Jan Olof Olsson (1920-74). Sällskapet bildades den 10 maj 1997 i syfte att främja intresset för och studiet av Jolos journalistik och författarskap genom samvaro, föredrag, resor och utgivning av skrifter.
Jolopriset
Jolopriset delas ut sedan 2002. Tanken med priset på 10 000 kronor är att utmärka journalister/ författare som med framgång verkar i Jolos anda, det vill säga förmedlar kunskap, nyfikenhet och förmåga att gripa ögonblicket i svansen. Pristagaren utses av en jury som tillsätts av styrelsen.
Jan Olof Olsson var mellan 1945 och 1974 journalist vid Dagens Nyheter. Under signaturen Jolo blev han en älskad kåsör, men skrev all möjlig slags journalistik. Man har talat om ”iakttagaren Jolo” och då syftat på hans öga för udda men ändå karaktäristiska detaljer samt hans talang för litterär gestaltning. En specialitet var de kulturhistoriska skildringarna.
Han inledde dock sin karriär som skribent och redaktionsmedlem i Concordia, litterär tidskrift vid Norra Latin. Senare blev han redaktör för Gaudeamus, Stockholms studentkårs tidning. Under första halvan av 40-talet medarbetade han i ett stort antal tidningar och tidskrifter med i första hand artiklar om film: Nya Norrland, Svenska Dagbladet, Stockholms-Tidningen, Svenska Morgonbladet och Filmjournalen med flera. Under anställningen vid Dagens Nyheter och vid sidan av sina böcker, lämnade han bidrag till ett stort antal tillfällighetstryck, bland annat BLM.
Han utgav ett stort antal böcker, flera i samarbete med hustrun Margareta Sjögren. Bland böckerna märks de stora skildringarna av första världskriget, flera samlingar av kåserier, porträtt av städer och länder (bland annat USA, England, Köpenhamn, Dublin och S:t Petersburg) och romaner.
Han skrev även manus till en av de populäraste TV-serierna, ”Någonstans i Sverige”. Ulla Billquists schlager ”Min soldat” från 1940, blev signaturmelodin till tv-serien som sändes i Sveriges Television 1972.
Se också i Litteraturbamken om Jolo!
Jolopristagare 2026: Liza Alexandrova-Zorina
Jurys motivering:
Med blicken vidöppen för det svenska skuggsamhället tar Liza Alexandrova-Zorina med oss in i en parallell värld – med dåliga tänder, skräpfyllda bilar, våld, företagaranda och överlevnadsvilja. Hennes hårdkokta prosa fångar dem som står djupt ned i hierarkin. Hon gör det med precision, mänsklighet och ihärdig nyfikenhet, vilket ger värme åt annars mörka livsöden. Hon har i sina reportage utvecklat en särpräglad stil som är helt i Jolos anda.
Här några länkar med mera information om vem hon är:
https://sv.wikipedia.org/wiki/Liza_Alexandrova-Zorina
https://volante.se/texter/stora-journalistpriset-till-liza-alexandrova-zorina/
https://volante.se/forfattare-och-talare/liza-alexandrova-zorina/
(Foto: Louise Helmfrid)
Möteskväll 9 november. Legendarerna Bang och Jolo – vilken relevans har de idag?
Medverkade gjorde bland andra DN:s kulturchef Björn Wiman, Bangsällskapets Christina Jutterström och vår medlem Erik Ohlsson – även de senare med anknytning till DN.
Ett mycket intressant samtal när Bangsällskapet och Jolosällskapet möttes! Om Barbro Alving och Jan Olof Olsson och vad deras journalistik betydde och kan betyda idag.
Jolo och Bang lever på DN
En stor skara intresserade hade samlats i lokalen på Nätgränd i Norra Hammarbyhamnen för att höra om Dagens Nyheters klassiska stjärnjournalister Jan Olof Olsson, Jolo, och Barbro Alving, Bang, fortfarande sätter spår i dagens DN.
Den som skulle svara på frågan var Björn Wiman, som sedan 2010 är Dagens Nyheter kulturchef. Med i samtalet var också Christina Jutterström från Bangsällskapet – Jutterström vara DN:s chefredaktör 1982-1995 – samt Erik Ohlsson från Jolosällskapet, som varit DN:s korrespondent i bland annat Moskva och Washington.
Björn Wiman svarade obetingat “ja” på frågan om Bang/Jolo har relevans för dagens DN, trots att det gått mer än 50 år sedan någon av dem skrev i tidningen.
-På redaktionens senaste “kick off”-konferens lästes några av Bang/Jolos bästa citat upp, för att ge medarbetarna inspiration.
Wiman tillade att det goda reportaget med det personliga tilltalet närmast är en överlevnadsfråga för DN, i dessa tider när ett syntetiskt AI-språk gör allt större intrång i spalterna.
Erik Ohlsson tyckte att redaktionsledningen borde ta initiativ till textseminarier med Bang/Jolo-texter och Wiman verkade inte främmande för tanken. Men på förslaget att kollektivansluta DN:s journalister till Jolosällskapet gav DN:s kulturchef ett mer svävande svar.
Christina Jutterström pekade på Jolos och Bangs särställning på tidningen, som omhuldade stjärnreportrar med stor frihet. Finns det plats för den typen av journalister på dagens DN, undrade hon.
Wiman svarade att det snarast ingick i DN:s tradition att ge reportrar som s a s förtjänade det ett stort eget handlingsutrymme, och framför allt mycket tid till resor, research och skrivande. Han nämnde flera granskande artiklar från nutida journalister som arbetar i Bang/Jolo-traditionen, bland annat ett närgånget hemma hos-reportage med Vänsterpartiets Ida Gabrielsson, signerat Björn af Kleen.
Webbtidningens snabba tillväxt och nuvarande dominans togs också upp. Det finns inga planer på att lägga ned DN:s pappersupplaga, sade Wiman, till åhörarnas lättnad.
Hur hade då Jolos och Bangs texter klarat kraven på klickbarhet och lästid som ställs på de webbpublicerade artiklarna?
Björn Wiman sade att webben delvis inneburit ett annat läsmönster som bland annat drabbat kulturredaktionens recensioner.
– Men det långa, välskrivna reportaget hittar definitivt sina läsare även på webben, sade han och tog Björn af Kleens Ida Gabrielsson-intervju som exempel.
– Det var förra veckans överlägset mest lästa text i webbtidningen.
Erik Ohlsson
Se länk för ursprunlig inbjudan.
Joloresan till Riga 2026
Om Kristian Gerner, 1942-2026
Om Kerstin Matz, 1930-2026
Kurt Mälarstedt om Jolo
Journalisten Kurt Mälarstedt, medlem i Jolosällskapet, Jolopristagare år 2008 och kollega med Jolo på Dagens Nyheter 1963 -1973, besökte sällskapet den 26 november och berättade om de åren för de 30 närvarande medlemmar. Läs hans tal här!
Bli medlem du också!
Vem kan bli medlem?
Alla intresserade är välkomna att vara med i Sällskapet, som för närvarande har cirka 300 medlemmar.
Man anmäler sitt intresse genom att fylla i formuläret längst ned på sidan.
Vad kostar det?
Årsavgiften är 150 kr.
Vad ingår i avgiften?
Jolosällskapet ger bland annat ut en skriftserie om Jolo.
Vi anordnar promenader, föredrag och årliga resor med anknytning till Jolo.
Eftersom Jolosällskapet är medllem i DELS, De Litterära Sällskapens samarbetsnämnd, erhåller medlemmarna rabatt på prenumeration av tidskriften Parnass.
Nyfiken på andra litterära sällskap? Se här: https://dels.nu
JOLO-PRISET
Jolopriset instiftades 2002.
Tanken med priset på 10 000 kronor är att utmärka journalister/författare som med framgång verkar i Jolos anda, det vill säga förmedlar kunskap, nyfikenhet och förmåga att gripa ögonblicket i svansen.
Pristagaren utses av en jury som tillsätts av styrelsen.
KONTAKTA JOLOSÄLLSKAPET
