– Teknisk beskrivning, Toftvägen 4

Håkan Åström 2018

Den 1 juni flyttade Elisabeth och jag in på Toftvägen 4.

I februari hade vi fått en första kontakt med Gadelius fastighetmäkleri och avslutade affären i slutet av mars. Vi uppfattade då huset som relativt modernt, byggt 1964. Vid närmare eftertanke insåg vi att vårt tidigare hus i Djursholms Ekeby byggt 1924 varit 50 år när vi flyttade in där 1974, vårt ”nya” hus hade hunnit bli 54 år 2018. Detta innebar en något mer omfattande renovering än vi först tänkt oss.

Såsom arkitekt, med framförallt mindre objekt och många ombyggnadsuppdrag, tog jag med intresse del av de konstruktionshandlingar som finns betr. husen på Toftvägen. Jag fann då att de är uppförda med ett ca 6 cm tunt betongbjälklag på betongbalkar, förutom i ”våtdelen” där bjälklaget är 30 cm tjockt. I yttervägg är balkarna invändigt isolerade mot underliggande kryputrymme.

När jag utbildade mig på KTH mellan 1965 och 1970 fick vi lära oss att kryputrymmen alltid skulle vara ventilerade, men på Toftvägshuset fann jag inga ventiler!? Det tunna betongbjälklaget var dessutom oisolerat.

Jag har nu insett att denna konstruktionsprincip var före sin tid, eftersom det idag är just så här man konstruerar husgrunder med kryputrymmen. Den värme som produceras i huset skall även bidraga med viss uppvärmning av krypgrunden, som mot utsidan således skall vara isolerad och ej vara ventilerad. Dock borde isoleringen ha suttit på utsidan för att undvika sk köldbryggor.

Husen uppvärmdes ursprungligen med oljepanna. På Toftvägen 4, liksom 2 och 6-10, har vi en separat dörr till pannrummet, med en rejäl ventil i. Denna behövdes för oljepannans drift, och kan med eldrift sättas igen. I pannrummet finns dessutom ett, genom bjälklaget gående 70-rör, som man kan fundera över. I klädkammarens golv finns en ventil som förbinder bostaden med kryputrymmet, var det kanske så att viss tilluft till pannan även skulle komma från bostaden via klädkammaren? Med tanke på att man i våra handböcker, t.ex. SVENSK BYGGNORM -67, föreskrev att frånluft skulle ske i kök bad och klädkammare, är det troligt att så var tanken. När de flesta av oss numera har slopat oljepannan och ersatt den med el, har man tappat bort denna ventilation, ventilerna torde dock kunna vara kvar även om den ursprungliga funktionen ej fungerar. Även självdraget från sovrummen fungerar idag sämre än det ursprungligen var tänkt eftersom pannskorstenen inte längre är uppvärmd.

Betr. vatten värme och sanitet hade den tidigare ägaren provtryckt värmesystemet och bytt ut en dålig radiator, i övrigt var inga rör bytta.

Värmerören är förlagda i kryputrymmet vilket skapar viss uppvärmning där, i kryputrymmet ligger ursprungligen även vattenrören för att sedan gå upp genom bjälklaget. Vatten och avloppsledningar är ingjutna i det i ”våtdelen” 30 cm tjocka betongbjälklaget.

Vi insåg att ett ”stambyte” förr eller senare borde ske, och gjorde detta före inflyttning.

Till skillnad från tidigare har vi lagt vattenrören uppe i bostadsplanet, och avloppsrören nere i kryputrymmet. Genom att borra hål i betongbjälklaget, för resp anslutningspunkt, kunde vi på ett förhållandevis enkelt sätt göra utbytet av avloppsledningarna som numera hänger i betongvalvet. Alternativet hade varit betongbilning vilket vi förkastade efter några försök. Närheten till pannrummet underlättade dragningen av vattenledningar, som numera ligger åtkomliga och inom det nya tätskiktet.

hakanastrom45@gmail.com